Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ingen anledning att pusta ut i puts- och murhantverk

Mikel Thorstensen befinner sig just nu i sina förberedelser av sitt examensarbete. Han har under sina tre år på Bygghantverksprogrammet, på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet i Mariestad, valt att inrikta sig på mur- och putshantverk. Den sista delen av resan har nätt och jämnt tagit sin början, det är mycket puts och plugg som återstår de kommande månaderna för Mikel.

Den här vårterminen följer vi Mikel och framåtskridandet av hans examensarbete, både i de praktiska och i de teoretiska delarna. Den praktiska delen av hans examensarbete utgår från tre olika putstekniker. Mikel använder sig av de olika putsteknikerna för att kunna mäta eventuella skillnader i hur karbonatiseringen sker utifrån de tre valda metoderna.

Hur skulle du förklara begreppet karbonatisering för en person som inte vet vad det innebär?

– Karbonatisering är den process där kalken, vilket jag i min studie använder luftkalk i bruket och hur det reagerar med luftens koldioxid och omvandlas från släckt kalk (Ca(Oh)2) till kalciumkarbonat (CaCo3), varvid bruket hårdnar. I en puts sker detta från ytan och in. Hastigheten för processen minskar därmed ju längre in i putsen den fortskrider förklarar Mikel.

Så vad är det du kommer att fokusera på i ditt examensarbete?

– Jag kommer att jämföra är huruvida tidsåtgången skiljer sig mellan de olika varianterna putser, eller mer konkret, om det indikerar på en skillnad, då karbonatiseringen inte kommer att vara fullständig genom hela putsskiktet när jag gör mina tester.

Inom äldre hantverksmetoder framträder många gånger olika perspektiv på hållbarhet

Inom kulturvård och Bygghantverksprogrammet används och testas såväl metoder och material som i dag, normalt sett, inte längre används inom produktion av nya byggnationer. I dagsläget är det främst cement som används som puts inom byggsektorn.

– Eftersom tillverkningen av förslagsvis bindemedel som består av kalk kräver lägre temperaturer i förhållande till framställningen av cement så föreligger det en viss miljöhållbarhetsaspekt i det vi gör på Bygghantverksprogrammet inom kulturvård, förklarar Mikel.

Men det finns både för och nackdelar i relation till de material som användes förr och de som används idag. Puts bestående av kalk är mjukare och mer elastiska i jämförelse med puts av cement, något som i vissa sammanhang kan vara en fördel. Men att använda cementputs i fel sammanhang, som vid exempelvis restaureringar av äldre byggnationer som tidigare putsats med kalk, då kan den hårdare cementputsen leda till oförutsedda konsekvenser.

Förstudie och förberedelser

I sin förstudie har Mikel putsat tre stycken provytor inne i Murgården i Mariestad. Nu efter årsskiftet har han precis börjat om processen, fast i ett skarpare läge, med de tre olika varianterna av putstekniker. De olika teknikerna för ytbehandlingen av putsytorna som kommer vara i fokus i hans examensarbete är:

  1. Enbart en avstockad yta.
  2. En avstockad yta som sen skuras ihop tillsammans med en bräda i trä.
  3. En avstockad yta som sen skuras och som sist borstas.

Mikel visar hur en yta avstockas med bit plankaMikel visar skurverktygetMikel visar hur en yta borstas
Genom att använda olika metoder att applicera puts på en yta så ger det putsen skilda texturer, från en mer grov till mer släta ytor.

– I nuläget så är min hypotes att en slätare yta tar längre tid att karbonatisera. Eftersom det tar väldigt lång tid för en puts att helt karbonatiseras har jag dels gjort de här första test ytorna för att hitta ett bra sätt att mäta deras PH-värden, förklarar Mikel.

Borrhål med flilarosa färg som indikerar pH-värdetUnder sina förberedande pH-mätningar av putsytorna har Mikel först borrat ett hål och sedan applicerat en vätska som ska indikera hur de torkar/hårdnar. Vätskan som han använder är en pH-indikator bestående av fenolftalein och etanol som ger utslag i form av det färgas rött vid ett högt pH-värde inom ett visst spann.

– Det okarbonatiserade bruket är inom det spannet och färgas därför i reaktion med vätskan. När det karbonatiserar sjunker pH-värdet och är inte längre inom det spannet som ger utslag. På så vis hoppas jag kunna se i borrhålen hur långt in i putsen karbonatiseringen skett vid olika tidpunkter och därmed kunna jämföra detta mellan de tre olika ytorna berättar Mikel.

Rätt metod och att dokumentera är en viktig del i examensarbetet

Mikel visar på de olika texturer på putsen som de olika teknikerna gerAtt applicera en flytande vätska i borrhål på en lodrät vägg har inte varit så enkelt. För Mikel har det varit en av utmaningarna under det förberedande arbetet inför de definitiva putsytorna.

– Jag har dels provat att pensla på med tops i borrhålet, men jag har också försökt droppa i vätskan i hålen. Men inget av tillvägagångssätten har varit riktigt optimalt när putsen och hållen sitter på en lodrät vägg.

Att finna en bra metod för att mäta pH-värdet är en av de lösningar som Mikel jobbar på. pH-mätningarna är ett av de mest centralaste alternativen för att dokumentera själva karbonatiseringsprocessen. Han kommer också regelbundet dokumentera processen genom att föra en projektdagbok. Dokumentationen i sig kommer sedan att utgöra fundamentet för själva uppsatsen.



Läs den andra artikel i serien: Periodvis intensiv, insiktsfull och strukturerad tid för muraren Mikel

Vill du veta mer om Bygghantverksprogrammet och inriktningen mot puts och murhantverk besök: Bygghantverksprogrammets programbeskrivning.

Text och Foto: Henrik Thelin

Är du nyfiken och vill veta mer om våra utbildningar?

Tveka i så fall inte att kontakta vår studievägledare.

Här kan du läsa mer om vilket stöd du kan få av studievägledaren. Både inför och under dina studier.

Ansök till Bygghantverksprogrammets inriktning mur senast 16 april

Bygghantverksprogrammet

Mariestad

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2018-03-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?