Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tillbaka till Folkhemmet - Henrik Ranby fixar en HSB-etta från 1959

Följ mitt arbete med byggnadsvård och inredning av en HSB-etta från 1959 i Krokslätt. Vad sitter i väggarna? Vad är kvaliteterna? Hur ska det se ut?

Kan jag skapa en motpol till den ständiga bostadsrättsomstylingen och jaga loppisfynd istället för att konsumera nytt? Går det att lägga Retro-begreppet på en akademisk nivå eller sysslar jag med stilrestaurering? Förenar jag drömmen om det förlorade paradiset med tanken att vi måste återvinna för att överleva i antropocen?

Lägenheten är hyfsat bevarad i rum, hall och badrum. Kokvrån är dock helt omgjord vid 2000-talets början. Nu börjar jag resan tillbaka till folkhemmet i bild och korta texter. Hoppas ni vill följa med!

Platt-TV:n i folkhemsdräkt

Mitt livs kanske knäppaste hobbyprojekt är att klä platt-TV:n i folkhemsdräkt. Jag gjorde sidor i balsaträ från Hobby-Center på Karl-Johansgatan som jag oljebetsade i teakfärg. En skiva kartong skars ut för att ge ett gammaldags TV-format. Sedan krönte jag allt med en TV-antenn från Tradera. Eftersom det går så få svartvita program nuförtiden lade jag kult-serien ”Kullamannen” (1967) i Dvd-spelaren. Här kamoflerad under en gammal Kvällsposten. Hos mormor låg alltid tidningens TV-program uppvikt på hyllan under TV:n. Notera den s. k. TV-tranan i fönstret (loppisfynd). En sådan var närmast obligatorisk i 1950-talets träslöjd när man väl klarat att göra en smörkniv. BRIO-ankorna har jag kvar sedan barndomen.

 

Hatthyllan uppe

Årets första titt in i Henrik Ranbys 50-talslägenhet. ”Äntligen har hantverkaren Oscar från Veteranpoolen varit här och satt upp hatthyllan och stora spegeln! Hatthylla köpt på Tradera, galgar från ett rivningshus. Stora spegeln från Lions loppmarknad och hallampa från Retro i Höganäs. Plasttrasmatta från Myrorna i Göteborg. Mycket gammalt matfett och nikotin att tvätta ur…”

 

Advent i folkhemmet

Uddastolar från Lions loppmarknad, svärföräldrarnas julduk, farmors kakburk. Allt övervakat av mormors gipstomte.

 

REDA-hyllan

REDA-hyllan är ju ett närmast kultförklarat folkhemsobjekt. De äldre skepporna var i glas, de yngre i plast. Minns jag rätt var det glas i farmors lägenhet från 1957 och plast i min gamla lägenhet från 1961. Fortfarande i början av 1990-talet kunde man köpa plastskepporna på varuhus. Den REDA-hylla jag hittade på Loppan i Höganäs är lite för gammal för mitt projekt men kostade bara 300 kr. Sedan får man köpa kompletterande skeppor på Tradera för betydligt mer. Den funktionalistiska REDA-loggan är ursnygg! REDA-hyllan har sällskap av en tekanna från Fåfängan i Haga och farmors kryddburkar. Köksklockan är en nytillverkad kopia av en Junghans-modell. Termosen är från IKEA.

 

Retro-tyg

På Retro Form Antik på Krokslätts Parkgata hittade jag detta roliga tyg. Det räckte till en gardinkappa, som Gunilla Jönsson i Lerberget sydde, liksom till två prydnadskuddar. En tidsenlig rymdkapsel (Från Nostalgi och Leksaksmarknad i Helsingborg) i fönstret kändes rätt. Till sängen hittade jag en lampa i plast på Fåfängan Antik i Haga som jag monterade på en ”falsk” sänggavel (egentligen en bordsskiva). Bastmatta bakom sängen ar vanligt på 1950-talet (skyddade det tapeten från brylcreem?). Överkastet hittade jag på IKEA.

 

 

Brevlådeinkast

Naturligtvis ville jag ha vita plastbokstäver på brevlådeinkastet istället för en Dymo-remsa (första intrycket är ju viktigt!). Originalet heter Aviso-bokstäver och sitter i spår i en sammetsbeklädd träskiva bakom ett glas. Bokstäverna har ju haft hipster-status på diverse caféer sedan några år tillbaka.

Jag köpte mina bokstäver från Låsbolaget men dessa hade lite för liten klack (eller så var springan i den gala träskivan för stor), så de halkade omkring lite. Man kommer åt skylten genom att lossa två små spårskruvar under inkastet på dörrens utsida. ”Ingen Reklam”-skylten kommer från Byggfabriken. Dörren har fått en omgång klarlack. Nästan som att komma hem till farmor…

Köksmodell

I somras började jag fundera på kokvrån. Med utgångspunkt i originalritningen och mina egna idéer byggde jag en modell i skala 1:10. Visst kan man göra sådant i datorn eller i IKEAS köksprogram men jag gillar den materiella modellen. Nu samlar jag efterhand på mig de rätta delarna. Har kollat på olika tillverkares retrokök. En del är snygga, men jag fattar inte varför nya kök inte har utdragbara skärbrädor, en bra idé i små kök.

Köksgardinen på plats

Kokvrån har fått tidsenlig fönsterinramning

"Den emotionella textilen"

I våras handledde jag Linda Janssons examensarbete ”Den emotionella textilen” på LSK-programmet om återbruk av släktens textilarv. Nu gör jag något liknande när vi syr om föräldrarna gamla köksgardin till kokvrån. Minnet av mamma blir en del av historien. Symaskinen var en gång min svärmors, modellsömmerska.

 

Fokus hallen

Äntligen lite stämning i hallen! Telefonhylla, kobratelefon, fat från Alingsås keramik och tavla med samlarbilder. Saknas görs Göteborgsdelen (telefonkatalog) från 1959. Ska försöka få tag på den...

 

Originalgolvet i hallen med rutor i vinyl låg lyckligtvis kvar under en lös heltäckningsmatta.

 

Second hand-fynd

 Nya inredningsdetaljer inhandlade på second hand i Göteborg. Tvålkoppar och tidningsställ i sann 50-talsanda.

Tapet hos grannen

Retrotapet som grannarna hittade när de renoverade.

Originaldörrar på vinden

En av mina första åtgärder var att ta ner originaldörrarna från vinden. Tur att de fanns kvar, omålade och med originalhandtag (!) om än matta och en spräckt. 50-talets gabondörrar består av två sidor fanér i en tunn ram med pappfyllning i mitten. Jag limmade ihop den trasiga dörren med vitlim, spacklade skador, retuscherade med guldockra och terra de Siena, lade lackbets i reporna och sedan klarlackade jag dörrarna. En stor del av en lägenhets karaktär ligger just i dörrarna och nu kändes det som en del av 50-talet återvände.

 

Bostadsrättsföreningen Älgen

 

 

Brf Älgen på Krokslätt ritades av arkitekt Ragnar Dahlberg, Göteborg, 1957. Han ritade också bland annat funkissommarstugor, kolonistugor och området Långängen på Hisingen.

På den tiden innebar välfärd bland annat rätten att slänga sitt avfall i sopnedkast. Det igenskruvade sopnedkastet känns idag mest som ett minnesmärke över en förgången och lite miljömässigt naiv men också folkuppfostrande och disciplinerande tid. HSB lanserade sopnedkasten på 1920-talet. Idén med ”avfallstrummor” finns dock redan i Harald Boklunds bok Våra bostäder, från 1907.

 

Följ projektet på Instagram

Alla bilder och texter från projektet läggs även upp på kulturvårds instagram, under #tillbakatillfolkhemmet

Om Henrik Ranby

Foto: Christan Ranby

Henrik Ranby är lektor på institutionen för kulturvård. Han är docent i konstvetenskap och undervisar främst på bebyggelseanktikvariskt program.

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2020-02-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?