Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Rättvisans rum. Om domstolens arkitektur, teknologier och rumsliga praktiker

Under de senaste fem decennierna har de svenska underrätternas rumsliga förhållanden omvandlats i grunden. Omvandlingen rör alla skalor, från domstolarnas lokalisering i landet och i staden, till tingshusens och rättssalarnas arkitektoniska utformning. Sedan 1960 har antalet tingsrätter halverats, samtidigt som lokalerna har privatiserats och dubblerats i storlek. Därutöver har en rad teknologier införts i tingsrättsbyggnaderna, som också har anpassats för att möta nya riskbedömningar och säkerhetskrav.

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att med utgångspunkt i dessa förändringar klarlägga hur arkitekturen samverkar med och påverkar rättsväsendets vardagliga praktiker. Projektet utgår från teorier om hur rumsliga förhållanden och materialitet medproducerar människors handlingar och sociala relationer. Tingsrättsbyggnaderna utformas efter definierade principer och mål, men formar därefter också sina brukare.

Tidsmässigt omfattas perioden från 1960, då tingsrättsreformen tog form, fram till dagens förhållanden. Projektet ordnas och redovisas i fyra delstudier som var och en omfattar en rumslig förändringsprocess. Eftersom tingsrätternas omvandling varit mer djupgående än andra domstolar utgör dessa projektets huvudsakliga objekt. Fokus ligger på den svenska utvecklingen, vars specifika förhållanden sätts i relation till en internationell kontext.

Projektet har ett transdisciplinärt och metodpluralistiskt angreppssätt. Det omfattar fyra djupgående fallstudier av svenska tingsrätter och tillämpar arkitekturanalys, platsobservationer, intervjuer och diskursanalys. Resultaten förväntas bidra till att begreppsliggöra konsekvenserna av tingsättsarbetets materiella förutsättningar, bakgrund och förändringar, och att påvisa hur tingsrättens rumsliga praktik på olika sätt relaterar till samtidens kultur. Därmed bildar projektet en viktig grund för att diskutera, stödja eller revidera de svenska tingsrätternas utformning.

Finansiär: Vetenskapsrådet 2020-2023

Projektledare:
Eva Löfgren, universitetslektor Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet

I forskargruppen ingår:

Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi vid Lunds universitet
Mattias Kärrholm, professor i arkitektur vid Lunds universitet
Jonathan Westin, docent i kulturvård och forskningssamordnare vid Centrum för Digital Humaniora vid GU.

Foto: Solna tingslags tingshus ritades av Kaj Sucksdorff och stod färdigt 1966. Allmänhetens väntrum utformades som en motsvarighet till äldre tingshus representativa trädgårdar, Eva Löfgren 1999

 

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2019-12-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?