Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stort intresse för patientmålningar på Lillhagen

Nyhet: 2018-04-27

Hundratals personer stod på reservlistan och det var fullbokat långt före visningen av målningarna i Lillhagens kulvertar den 16 april. Målningarna gjordes av patienter i slutet av 1970-talet och fram till början på 1990-talet, innan den psykiatriska vården vid Lillhagen avvecklades.

 Väggmålningarna i Lillhagens kulvertar är viktiga uttryck av tidigare patienter på mentalsjukhuset. Detta har uppmärksammats av Elisabeth Punzi, forskare vid institutionen för psykologi och koordinator för klustret Kulturarv och hälsa inom Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med konstnären Stefan Karlsson som leder Konstateljén Psykiatri affektiva Sahlgrenska, och Inez Edström, sköterska och konsstudent vid Akademin Valand, som också leder den nystartade ateljén vid Affektiva, Östra, arrangerade Elisabeth Punzi en sista visning – en ”finissage” snarare än vernissage – i sjukhusets kulvertar.

Oklar framtid

Lillhagen har redan rivits och vad som ska hända med målningarna i kulvertarna är osäkert. Efter visningen och den stora uppmärksamhet kring målningarna som den skapade har det framgått att målningarnas framtid är oklar. Den 26 april var Elisabeth Punzi på möte med Lokalförvaltningen.

– Angående kulvertarna under gamla Lillhagens sjukhus har inget beslut fattats vare sig om renovering eller huruvida målningarna kommer att kunna renoveras och bibehållas. Det är inte heller bestämt när beslut kommer att tas, säger hon.

Kan lära av historien

Lillhagens väggmålningar är viktiga att uppmärksamma, inte bara med tanke på de patienter som målade eller betraktade dem, utan också för oss idag, anser Elisabeth Punzi.

Väggmålningarna ger inte bara insikt i patienters konstnärliga uttryck, de är också ett viktigt exempel på konst som en del av psykiatrisk behandling.

– Vi har en vision om psykiatri som en ”framgångshistoria”, en uppfattning om att vi är humana och vetenskapliga och exakta idag medan vi tidigare varit oprofessionella och förtryckande. Målningarna visar en lite annan bild av psykiatrin då, en idé om att patienternas kreativitet och meningsskapande ansågs viktigt, att de inte bara blev patologiserade, och att det gavs utrymme åt det i psykiatrisk behandling. Vi är inte alltid så humana och framåtriktade som vi vill tro idag. Vi kan lära oss mer av historien.

Guidad visning

Vid visningen fördes besökarna ner under jord för en dryg kilometer lång konstvandring under guidning av Johannes Nordholm, psykolog, verksamhetsutvecklare psykiatri Östra och konstpedagog. Det hölls tal av bland andra Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, som talade om gränserna mellan sjukt och friskt, och av Per Magnus Johansson, psykolog, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria, som berättade om hur konst historiskt har integrerats i psykiatrin.

Musikern Fågelle (Klara Andersson) och musikproducenten Henryk Lipp stod för ljudinstallation och bjöd på några suggestiva låtar i gränslandet mellan musik och poesi.

Konstvandringen Tunnelseende arrangerades av Centrum för kritiska kulturarvsstudier och Nätverket för medicinsk humaniora.

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2015-11-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?