Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ska studera biologisk mångfald på Kinnekulle

Nyhet: 2016-12-21

 

Lieslåtter vid Österplana kyrka på Kinnekulle, foto Eva Gustavsson.

Fyra frågor till forskaren Eva Gustavsson, som har fått anslag för att utreda hur den biologiska mångfalden har förändrats på Kinnekulle från 1700-talet till idag.

1) Du har fått anslag från Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård. Vad handlar din forskning om?

Jag ska försöka få en bild av förlust av biologisk mångfald genom att studera Clas Bjerkanders dagböcker och publikationer. Han var visserligen präst till yrket, men en hängiven forskare i sann upplysningsanda. Clas Bjerkander gjorde noggranna studier av Kinnekulles flora under sin tid där och min förhoppning är att kunna jämföra det växtsamhälle som framträder i 1700-talslandskapet, med de modernare inventeringar som gjordes i och med ett stort LIFE-projekt, där naturliga gräsmarker restaurerades till betesmarker.

För att få en bild av eventuella utdöendeorsaker kommer jag också att arbeta med storskaliga kartor från 1700-talet och framåt. Där framgår markanvändning och brukningsstrukturer. Förutom Clas Bjerkander, gjorde Carl von Linné och Per Kalm en hel del växtnoteringar på sina västgötaresor. Kinnekulles flora har förstås också studerats i tiden mellan 1700-talet och idag, bland annat finns en avhandling om Österplana hed från 1946 som kan ge en del insikter kring florans förändring fram till idag.

2) Du fick idén till projektet genom en bok av Kerstin Ekman, berätta!

Det var när jag satt och körde till jobbet som jag hörde en recension på radio av hennes bok Då var allt levande och lustigt om Clas Bjerkander, Linnélärjunge, präst och naturforskare i Västergötland. Jag har tidigare jobbat med hur biologisk mångfald i hagmarker statistiskt är kopplad till markanvändning på 1700-talet, men då bara arbetat med dagens flora. Den här recensionen väckte idén om att arbeta med historiska naturinventeringar, till att börja med Clas Bjerkander, vars arkiv finns här på bygden och som gäller ett landskap jag är välbekant med.

När jag sedan läste boken insåg jag att det faktiskt fanns något sorts arkiv och även intressanta publikationer att arbeta med.

3) Vad ska bli mest spännande med projektet?

Förutom att försöka nysta upp hur växtsamhället såg ut på 1700-talet, så hoppas jag att Clas Bjerkander i sina anteckningar noterat saker kring gräsmarksskötseln som kan ha betydelse för bevarandet av ängs- och hagmarksväxter. Förmodligen kan sådana noteringar komma som oavsiktliga kommentarer om sådant som kan ha varit självklart på 1700-talet, men som vi inte har en aning om idag.

4) Vilka utmaningar innebär det här forskningsprojektet?

Till att börja med kan det vara svårt att uttyda hans handstil och att förstå vilka arter det handlar om, eftersom arter byter namn ibland. En annan utmaning är att jag helst vill kunna koppla en arts förekomst med en geografisk plats, men det vet jag inte om det är möjligt.


Eva Gustafsson är lektor på institutonen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Anslaget till forskningen ligger på 600 000 kronor och kommer från Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård.


Kontakt:
Eva Gustavsson, universitetslektor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
eva.gustavsson@conservation.gu.se, 031-786 9341

Bilder: Porträttbild av Göran Andersson. Lieslåtter vid Österplana kyrka på Kinnekulle av Eva Gustavsson.

 

 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2015-11-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?