Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Renässans för hantverkstillverkat murbruk

Nyhet: 2019-02-21

För att anpassa murbruk till nya byggnadsmaterial och industriella metoder förändrades under 1900-talet innehållet i mur och putsbruk. Förändringen innebar att kunskap om historiska material och metoder för framställning av bruk gick förlorad. Ny forskning vid Göteborgs universitet visar att historiska bindemedel och bruk är möjligt att framställa och använda i nutida putsrestaureringar.

– Kunskapen är viktig att återta för att vårda och bevara kulturhistoriska byggnader som är byggda med andra material än vad som används i dag, säger Jonny Eriksson vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet och författare till den nya avhandlingen.

Tusenårig historia

Framställning av puts och murbruk till byggnader har en tusenårig historia i Sverige. Länge var framställningen av puts och murbruk oförändrad, men med industrialiseringen skedde en omställning.

– Förändringen innebar att framställning av bruk gjordes med nya material och metoder. Samtidigt förlorade hantverkarna kunskap om hur bindemedel och bruk framställs för murning och putsning i olika situationer.

Kunskapsbristen uppmärksammades först under sextiotalets slut i samband med att de nya bruken gav skador på kulturbyggnader.

– För att långsiktigt och hållbart underhålla kulturbyggnader behöver kunskap som gått förlorad återtas. Och det krävs professionsöverskridande samarbeten mellan hantverkare och till exempel arkitekter, ingenjörer och antikvarier. Fler hantverkare behöver också utbildas inom forskning om byggnadsvård, säger Jonny Eriksson.

Undersökningar på medeltida kyrka

Jonny Eriksson har i sin avhandling undersökt uppkomst av krympsprickor i puts. Han har studerat användbarheten av bruk blandad med de traditionella proportionerna som användes fram till och med 1800-talet. Undersökningarna genomfördes vid en restaurering av putsen på en medeltida kyrka i Tanums kommun i norra Bohuslän.

– Det har visat sig vara möjligt att framställa äldre tiders murbruk och att använda det i praktiken. En förutsättning för dessa bindemedelrika bruk är att murbruket blandats på nysläckt kalk, det vill säga kalk som just har släckts med vatten, säger Jonny Eriksson.

Just det tillverkningssättet avråddes för under 1900-talet. Det ansågs ge defekter i putsen. Istället rekommenderades att släckt kalk skulle lagras våt en till fyra veckor innan användning.

– Det var tvärtemot förhållningsreglerna på 1800-talet, då rekommendationerna var att framställa bruk på nysläckt kalk. Motiveringen var då att det skulle ge bruket bättre beständighet.

Forskningsresultaten visar att äldre hantverksmässigt och bindemedelrikt bruk är möjligt att framställa även idag. Och undersökningarna visar också att det går att använda bruket till puts utan att oacceptabla krympsprickor eller kalkskott uppstår.

– Våra erfarenheter av att använda dessa gammaldags bruk i olika byggprojekt, pekar på att bruket har en god beständighet. Men förutsättningen är att kalken används nysläckt och inte lagras efter att den släckts, och inte heller bearbetas för att exempelvis förpackas på hink eller fat för senare användning, säger Jonny Eriksson.

Fakta
Släckt kalk framställs genom att blanda bränd kalk och vatten. Då frigörs energi i form av värme och släckt kalk bildas. Beroende på hur mycket vatten som tillförs processen bildas antingen släckt kalk i form av torrt pulver eller en våt pasta. Släckt kalk används bland annat inom byggmaterialindustrin och för vatten- och rökgasrening.
Våtsläckt kalk är bränd kalk som släckts med ett överskott av vatten så att det bildats en deg av kalk. Normalt lagras denna kalk en tid innan den blandas med sand till bruk. Lagringen görs för att undvika skador.
Nysläckt kalk. Framställning av bruk på nysläckt kalk innebär att kalken släcks som ett föregående moment till att kalken blandas med sand till bruk det vill säga att kalken används utan att den lagras.

Avhandlingens titel:Kalkbruk - krympsprickor och historisk utveckling av material, metoder och förhållningssätt

Handledare: Ingegärd Eliasson,  professor vid institutionen för kulturvård.

Kontakt:
Jonny Eriksson, universitetslektor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 93 50, mobil: 0766-22 93 50, e-post: jonny.eriksson@conservation.gu.se

Foto:tillhör Jonny Eriksson.
Medeltida kyrka, kalkskott, krymspricka samt porträtt av Jonny Eriksson.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Emma Sjöberg|Sidan uppdaterades: 2019-01-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?