Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskare undersöker kulturmiljöns betydelse för människan

Nyhet: 2017-03-23

Hindens båk, foto av Eva Gustavsson.

Kulturmiljöns betydelse för människor runt Kinnekulle kommer nu att undersökas av forskare från Göteborgs universitet.
– Vi kommer att ta reda på vilka tankar, minnen och erfarenheter de boende knyter till olika platser i området, säger professor Ingegärd Eliasson.

1971 inrättade FN-organet Unesco programmet Man and Biosphere för att förbättra relationerna mellan människan och miljön. Sedan dess har närmare 700 så kallade biosfärområden etablerats runt om i världen och tanken är att de ska fungera som modellområden för hållbar utveckling. Ett av dessa är Vänerskärgården med Kinnekulle, som ligger i kommunerna Lidköping, Götene och Mariestad.

– I den vetenskapliga litteraturen finns kritik mot att biosfärområdena framförallt är inriktade mot naturskydd och att de kulturella värdena i landskapet glöms bort. Det vill vi nu råda bot på, säger Ingegärd Eliasson, professor vid institutionen för kulturvård och ansvarig för studien.

Kulturlandskap med historia

Vänerskärgården och Kinnekulle ingår i ett gammalt kulturlandskap. Här har människor bott under årtusenden och kunskap och minnen förts vidare från generation till generation. Forskarna ska nu genom intervjuer och enkäter till invånare, beslutsfattare och handläggare i biosfärsområdet, undersöka deras upplevelser och erfarenheter av området och deras relationer till det.

– Dessutom ska vi ta reda på vilka kulturella och historiska värden platserna har för dem, säger Ingegärd Eliasson.

Studiens resultat kommer att ge en ökad kunskap om landskapets kulturarv och kulturmiljö, de estetiska och existentiella värdena och människors kollektiva minnen av platser och välbefinnande.

– Med resultaten hoppas vi kunna bidra till en hållbar landskapsförvaltning och ökat samarbete mellan natur- och kulturvård, säger Ingegärd Eliasson.

Utveckla – bevara – stödja

Ett biosfärområde har tre syften. För det första att utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt. För det andra att bevara biologisk och kulturell mångfald både vad det gäller ekosystem och landskap, och för det tredje att stödja forskning och miljöövervakning.

Utsetts av Unesco

Det är den unikt varierande miljön och det rika kulturarvet som gjorde att Unesco 2010 utsåg Vänerskärgården med Kinnekulle till biosfärområde.

– Sedan starten för sju år sedan har organisationen bakom biosfärområdet jobbat aktivt för att inspirera alla som bor och verkar i området att hitta sin roll i en hållbar samhällsutveckling. Idag är Vänerskärgården med Kinnekulle en arena för att hitta lokala lösningar på globala utmaningar, säger Ingegärd Eliasson.

Studien utförs av forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle. Den tvärvetenskapliga forskargruppen har tidigare arbetat med liknande studier i Jämtland. Forskningen finansieras med anslag från Riksantikvarieämbetet.
Projektets namn: Cultural heritage & the historic environment in sustainable landscape management. Deltagare: Ingegärd Eliasson, Krister Olsson, Katarina Saltzman, Eva Gustavsson och Susanne Fredholm från Göteborgs universitet, Igor Knez från Högskolan i Gävle samt Johanna MacTaggart, koordinator för biosfärområdet.

Kontakt:
Ingegärd Eliasson, professor vid institutionen för kulturvård, e-post: ingegard.eliasson@conservation.gu.se, telefon: 031–786 28 32

Foto:
Överst: Hindens båk, ett fyrliknande sjömärke utan ljus som byggdes på 1800-talet på Hindens rev vid Vänern i Lidköpings kommun, foto av Eva Gustavsson.

Bild 2. Projektgruppen vid Göta kanal utanför Norrqvarns kvarn.

LÄNKAR:

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Henrik Thelin|Sidan uppdaterades: 2015-11-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?