Länkstig

Nytt forskningsprojekt om ekosystemtjänster och hållbara vistelsemiljöer

Publicerad

Ett nytt forskningsprojekt har fått nästan åtta miljoner kronor från Formas för att undersöka hur ekosystemtjänster fungerar som planeringsinstrument när man på lokal nivå planerar för hållbara vistelsemiljöer.

– Det känns jätteroligt och spännande att börja med ett nytt projekt. Vi vill belysa hur arbetet med ekosystemtjänster omvandlas när det går från EU-politik till lokala beslut. Vi vill också titta på hur kulturmiljön värderas i arbetet och om ekosystemtjänster som metod främjar integrationen av kultur- och naturvård i planeringen av hållbara vistelsemiljöer, säger Ingegärd Eliasson, professor på Institutionen för kulturvård.Porträttbild Ingegärd Eliasson, forskare på institutionen för kulturvård

Ekosystemtjänster som verktyg

Begreppet ekosystemtjänster har kommit till för att synliggöra de värden som naturen ger oss människor. Det inkluderar alla produkter och tjänster som bidrar till livskvalitet, välbefinnande och välfärd. Ekosystemtjänster delas in i tre grupper. De försörjande – som till exempel dricksvatten och frukt. De reglerande, så som rening av vatten och pollinering. Den tredje gruppen är de kulturella ekosystemtjänsterna, till exempel kulturarv och turism. Dessutom finns de så kallade stödjande tjänsterna, som utgör förutsättning för att de övriga ska fungera, exempelvis fotosyntes och jordmånsbildning.

Ingegärd Eliasson berättar att tidigare forskning visar på att landskapets kulturella värden inte uppmärksammas tillräckligt.

– Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på landskapet som ställer höga krav på samarbete och ekosystemtjänster har en potential att vara ett verktyg som främjar integrationen av natur- och kulturvård i landskapet. Det finns en osäkerhet om vad införandet av ekossystemtjänster verkligen innebär för kommunernas planering av hållbara vistelsemiljöer. Vi vill undersöka detta vidare i projektet och vi kommer även att koppla vår forskning till utbildningen här på kulturvård säger Ingegärd Eliasson.

Tvärvetenskapligt projekt

I projektet ingår förutom Ingegärd Eliasson ytterligare tre seniora forskare. Dessutom medverkar praktiker från Vänermuseet och Biosfärkontoret i projektet, utbildningsansvariga på kulturvård samt en kommunikatör.

– Vi är en grupp med olika kompetenser som kompletterar varandra både vad det gäller teori och metod. Jag har arbetat i tvärvetenskapliga forskningsprojekt under de senaste 25 åren och jag anser att vi behöver tvärvetenskap för att kunna lösa frågor som rör hållbar utveckling. Dessutom, som forskare, tycker jag att det är både givande och roligt att arbeta med andra forskare från olika discipliner, säger Ingegärd Eliasson.

Projektet har fått 7,9 miljoner kronor och är på fyra år.

Projektgrupp:
Petra Adolfsson, Företagsekonomiska institutionen, (GU)
Ingegärd Eliasson, Institutionen för kulturvård (GU)
Susanne Fredholm, Institutionen för kulturvård (GU)/WSP
Annelie Sjölander-Lindqvist, Gothenburg Research Institute, GRI (GU)