Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studieobjekt och analyser

Vetenskapsrådet har tilldelat medel till projektet Dekorerade interiörer i hälsingegårdar: En holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv som pågår 2014-2017. Projektet är en tvärvetenskaplig studie av Hälsingegårdarnas interiörer, UNESCO Världsarv sedan 2012. Syftet är att få fram ny och fördjupad kunskap om färger, färgen, färgningen, ytbehandlingarna och underlagen i Hälsingegårdarnas dekorationsmåleri, dekorerade målade möbler och mönstrade textilier. Målet är att i samverkan med Riksantikvarieämbetet utveckla och anpassa metoder för analys av material och teknik som använts i det folkliga inredningsmåleriet och inredningstextilier. Ett annat mål är att i samverkan med andra lärosäten och regionala och lokala aktörer inom kulturarvsfältet undersöka landskapet Hälsinglands säregna inredningskultur med avseende på inredningsmåleri, möbler och och inredningstextil.

Genom att undersöka materialinnehåll och tillverkningstekniker i 1700- och 1800-talens folkliga konst och hantverk kan vi bättre förstå dåtidens råvaruhandel och materialtillgång. Denna kunskap är viktig för att kunna fatta beslut om bevarandefrågor.

Inredningsmåleri

Interiör- och väggmåleriet i Hälsingland utfördes direkt på timmerväggen eller på uppspänd textil. Under 1800-talet kunde även papper som fodrats med en glest vävd textil användas som underlag. Väggmåleriet utfördes antingen i en sorts limfärg eller i tempera. Materialmässigt påminner måleriet utfört på textil och papper mycket om det sydsvenska bonadsmåleriet. Till skillnad från det är Hälsingemåleriet permanent, varför måleritekniken - framför allt bindemedlet i färgen - kan skilja något (jfr Nyström 2012; 2015). Måleriet är dekorativt i form av schablonerade mönster och slingor, men också föreställande med både bibliska och profana motiv.
I Hälsingestudien kommer framför allt signerade och säkert attribuerade verk att undersökas.

Hälsingegårdens inredning

De målade möblerna, liksom inredningstextilierna, kompletterar bilden av hälsingeböndernas inredningskultur. Smala, vävda mattor lades på golven, vävda gardiner hängde i fönstren och målade rullgardiner kunde dras ned för att skydda inredningen från att blekas av solljus. Sängar bäddades upp med täcken konstfullt tillverkade i olika tekniker och med hänglakan vävda i lokalt producerat lingarn som var kantade med spetsar och broderier. Lin odlades, bereddes och användes för att väva såväl underlag till väggmåleri som till beklädnad och inredning. Den textila kompetensen och nyfikenheten på tekniker och material var hög.

Möbelmåleri

Hälsingland hör till de områden vars välbärgade bönder tidigt lockat till sig målare från andra delar av landet. Dessa målare har bidragit till att utveckla ett lokalt möbel- och inredningsmåleri som snart kommit att uppfattas som karaktäristiskt för området.

Tillverkningen av lösa möbler för allmogemiljö etablerades redan på 1600-talet och lösa möbler har tidigt kommit att ingå i böndernas bohag. Det folkliga möbelmåleriet har blomstrat sedan 1700-talets andra hälft. Framför allt har det gällt kistor, skåp, skrin och golvur. I området har även praktfullt målade bordsskivor för festrummens möblering varit vanliga ända sedan 1500-talet. I hälsingeböndernas hem finns många tydliga exempel på ambitionen att knyta samman interiör- och möbelmåleri till estetiska helhetsmiljöer och det finns stora möjligheter att till en och samma målare attribuera såväl möbel- som inredningsmåleri. Det är möjligt att i en ovanligt stor omfattning och på ett tydligt att sätt,gruppera möbelmåleriet från 1700-talets slut och senare utifrån olika målare, deras professionella och släktmässiga nätverk.
 

 

Sidansvarig: Linda Fröberg|Sidan uppdaterades: 2015-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?